Det sägs att ibland måste man nå botten för att ta sej upp igen för att bli starkare.

Just nu känns det som om jag bara vill släppa taget om allt och bara hamna där nere, för att sedan börja klättra upp och bli starkare. För just nu är det jävligt mycket runt omkring mej och ärligt talat vet jag inte vart jag ska börja med att ta tag i sakerna.

Jag vill för mycket så allt blir bara fel, måste lära mej att fokusera på en sak i taget och inte 320 olika saker på en och samma gång. Då kan man inte begära mer än att det blir kattskit av det mesta.

Men tur jag har er som ställer upp till 110% Krille, Rikard, Simon, Patrik, Linnea och Frugan. Som verkligen försöker hitta alla lösningar som går. Ni är verkligen guldvärda. Vet inte vad jag skulle ha gjort utan er

♥Tack♥